Fulda

Fulda är Wesers västra källflod. Den är 220 kilometer lång. Dess källa ligger cirka 850 meter över havet och ligger sydost om Wasserkuppengipfels mellan orterna Poppenhausen-Abtsroda och Fersfeld-Obernhausen. Fulda samanflyter med Wesers andra källflöde, Werra, i orten Hannoversch Münden. Fulda är kortare än Werra, men har normalt ett kraftigare vattenflöde.
Där Fulda och Werra flyter samman restes 1899 den så kallade Weserstenen med följande inskription:
Wo Werra sich und Fulda küssen
Sie ihre Namen büssen müssen,
Und hier entsteht durch diesen Kuss
Deutsch bis zum Meer der Weser Fluss.

Redan under åren 1601 och 1602 lät landsgreven Moritz von Hessen göra Fulda farbar för fartyg upp till Hersfeld cirka 90 kilometer uppströms från mynningen i Weser. Ett antal slussar och fördämningar skapades då och i staden Rotenburg finns ännu en av slussarna bevarad. Den är dock inte i bruk. Drygt 100 år senare fanns i staden Melsungen ännu fem skepparfamiljer som helt levde på flodfrakter.
1849 öppnades järnvägen mellan Kassel och Bebra vilken helt tog över frakterna och blev den definitiva dödsstöten för all sjöfart på Fulda.

Fulda reglerades år 1890 med ett antal fördämningar vilka i stort sett förhindrade sjöfart. Dessa fördämningar renoverades först under 1970-talet och senare under 1990-talet. Då försågs de med slussar som gjorde att Fulda blev farbar från mynningen till ett stycke uppströms Kassel.
Numera driver ett par rederier sightseeingturer på Fulda och Weser.

Vid 1900-talets början fanns planer på att göra Weser och Fulda till en del av ett enormt kanalsystem. Tanken var att förbinda Östersjön med Svarta Havet, via floderna Weser, Fulda, Kinzig, Main och Donau. En 8 kilometer lång kanaltunnel ingick i projektet. En hel del förberedande arbeten startades, men vid slutet av 1920-talet stoppades projektet och alla arbeten stoppades.


Källor: En rad guideböcker och sjökort, samt internetsidor.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck här för att komma tillbaka till sidan om Weser.
Tryck här för att komma tillbaka till Europasidan.

 

Denna sida ändrades senast