På floden transporterades redan under 1600-talet stora mängder spannmål, främst fråm det bördiga norra Frakrike till Belgien, men sjöfart på floden var både långsam och farlig. Tidigt byggde lokalbefolkningen provisoriska slussar av trädstammar, grenar, jord och stenar.
När en ny kanalteknik blev vanlig i början av 1800-talet började man ganska snart kanalisera Sambre. Arbetena startade 1825 och fullföljdes 1829. 1835 fullbordades en kanal mellan Sambre och floden l'Oise och därmed kopplades Seine samman med floden Sambre vilket gjorde att Paris fick direktkontakt med de många kolgruvorna i området runt Charlesroi.
Trafiken på detta system blev direkt mycket omfattande och 1936 ägde de 5 000 invånarna i den belgiska staden Thien 1 104 pråmar! I staden fanns också 5 varv för bygge och underhåll av pråmar.
Under 1960-talets stängdes de flesta kolgruvorna i området runt Charlesroi och därmed försvann underlaget för både pråmtrafiken och för de många varven. Fortfarande förekommer en hel del kommersiell trafik på sträckan mellan Namur och Charlesroi. Trafik som sedan fortsätter mot Bryssel eller på Canal du Centre, men på sträckan från Charlesroi in i Frankrike förekommer numera så gott som enbart nöjestrafik.
Total längd 176 km, varav kanalen l'Oise - Sambre 71 km, den kanaliserade Sambre från Landries till Jeumont (gränsen mellan Frankrike och Belgien) 53 km, från Jeumont till Namur i Belgien (utloppet i Meuse (Maas)) 53 km.
Sambre inne i Namur | Sambre inne i Namur | Sambre inne i Namur | Slussen i Salzinnes |
Mellan Salzinne och Floreffe | Floreffe på avstånd | Det berömda klostret i Floreffe på avstånd | Mellan Floreffe och Auvelais |
Mellan Floreffe och Auvelais | Slussen i Mornimont | Slussen i Mornimont |
Slussen i Mornimont | Slussen i Auvelais | Slussen i Auvelais |
Tryck här för att komma tillbaka till Europasidan.
Denna sida ändrades senast