|
|
|
Vy från Karrebæksminde hamn ut mot Smålandsfarvattnet. | Vy från yttre hamnen in mot fjorden. | Karrebæksminde fiskehamn alldeles innanför bron. |
|
|
Vy från hamnen mot Karrebæk Fjord | Vy från norra delen av hamnen mot söder. |
Total längd | Total lyfthöjd | Antal slussar | Max båtlängd | Max båtbredd | Max båtdjup | Max masthöjd | Max fart |
cirka 3500 m | 0 m | 0 | 119 m | 12,8 m | 5,6 m | Fri höjd | 6 knop |
I Smålandsfarvandets nordlige del ligger Karrebæksminde. Mange sejlere har nok været forbi, men kun ganske få har givet sig selv den oplevelse, det er at sejle de ca. 4,5 sømil ind til Næstved.
Man går gennem broen, der forbinder Sjælland med Enø. Her kan strømmen ved vestlig vind løbe 1-3 knob imod, så man har pligt til at anvende motoren.
Broen har en fri gennemsejlingshøjde på 2,5 m, men åbner hver fulde time for fritidsskibe med signalflag N sat under saling.
Efter broen sejler man ind på Karrebæk Fjord. Her er en gravet rende, der holder en dybde på 6 meter.
Når man er kommet over fjorden, kommer man til en gravet kanal, der forbinder Karrabæk Fjord med Næstved. Kanalen er omkring 1,5-2 sømil lang og holder en dybde på 6 meter og en bredde på 40 meter. Midtvejs er en svingbro, som kun åbnes for erhvervstrafik. Fri højde under svingbroen er 8 meter. Kanalen besejles af erhvervstrafik, som man skal holde af vejen for. Den højst tilladte fart er 6 knob.
Der findes en del havnemuligheder i området, nemlig Karrebæksminde, Hvide Svaner, Pouls Vig, Jacobshavn, Næstved Sejlsportshavn og Næstved Industrihavn. Karrebæk Fjord byder på gode ankerpladser.
Karrebæksminde er et gammelt fiskerleje, der i dag er sommerhusområde. Næstved er en gammel middelalderby med de flotte kirker Skt. Peder og Skt. Morten. Der er et godt museum og tæt ved ligger rokoko slottet Gavnø, med en fin malerisamling.
Anders Bang
Staden Næstved ligger några kilometer uppströms Susåen på Själland. Susåen mynnar i Karrebæk Fjord. Seglingsdjupet i ån är bara 1,9 meter.
|
|
|
Vy från Karrebæksminde hamn ut mot Smålandsfarvattnet. | Vy från yttre hamnen in mot fjorden. | Karrebæksminde fiskehamn alldeles innanför bron. |
|
|
Vy från hamnen mot Karrebæk Fjord | Vy från norra delen av hamnen mot söder. |
© Bilderna tagna 2015 av Bosse Arnholm
Kort historia:
Den Danneskjoldske kanal
|
|
|
|
Suseån vid Holløse | Suseån vid Holløse Mølle | Suseån vid Holløse Mølle | Suseån vid Holløse Mølle |
© Bilderna tagna 2015 av Bosse Arnholm
Greve Danneskjold-Samsøe byggde dessutom en privat kanal från sina gods Bavelse och Næsbyholm till Næstved. På dessa ägor fanns stora skogar och greven såg en möjlighet att sälja ved från dessa skogar till Köpenhamn, bara han kunde frakta det billigt sjövägen. 1810 fick han tillstånd att kanalisera Suseån, och i september 1812 drogs den första pråmen med ved nedströms till Næstved. Denna pråm var fullastad med ved som skänktes till de fattiga i Næstved.
Kanalen blev cirka 25 kilometer lång och fick en sluss i Næstved, en sluss i Holløse, en stämport vid Nåby och en vid Herlufsholm. Dessutom ett stigbord vid Stridsmølle. Den totala nivåskillnaden var cirka 7 meter.
Utmed kanalen anlades dessutom dragstigar, då alla pråmar drogs av hästar.
Grevens syfte var att på egna pråmar frakta veden direkt från skogarna ner till Karrebæksminde för omlastning där till sjögående fartyg och vidare befordran till Köpenhamn. Men det var Næstveds stad som hade kungligt privilegium på pråmfrakt mellan Næstved och Karrebæksminde, så greven var tvungen att köpa loss detta privilegium och stadens tre stora pråmar för att kunna frakta sin ved hela vägen.
I denna trafik sysselsattes till slut uppemot 12 pråmar under ett antal år.
När greve Danneskjold-Samsøe, bara 49 år gammal, dog 1823 och boet skulle skiftas visade det sig att han pantsatt godsen Bavelse och Næsbyholm hos den konglige Kreditkasse för 250 000 riksdaler som lån för att bygga kanalen. Själv hade greven dessutom lagt ut 125 000 riksdaler. Boet hade ingen möjlighet att med kontanter lösa detta lån, varför Kongen köpte de två godsen samt kanalen med alla pråmar och andra inventarier för 500 000 riksdaler silvermynt och dessutom skulden avskriven.
I samband med detta döptes kanalen om till Næsbyholms kanal.
1835 såldes allting vidare till grosshandlare Christian Rønnenkamp i Köpenhamn för 320 000 riksdaler.
Vedtransporterna nedströms var syftet med kanalen och det förekom inte annat än sporadiska transporter uppströms. Under en följd av år transporterades mellan 7000 och 8000 kubikmeter ved varje år, men detta minskade och efter ett antal år var man nere i mellan 3000 och 4000 kubikmeter per år. 1832 hade trafiken minskat till cirka 1000 kubikmeter vilket knappast betalade underhållet av kanalen. Från 1865 upphörde transporterna helt och dess ägare Rønnenkamp ville bli av med kanalen. Efter en rad förhandlingar med stat och stad enades man till slut. 1872 var kanalen upprensad, slussarna rivna och allting övertogs av Præstø och Sorø amt.
Än idag har dock kanalen en viss kommersiell betydelse. Numera finns kanotuthyrning och paddling i vattnet är mycket populärt.
|
|
|
Vyer vid Vetterslev | Vyer vid Vetterslev | Vyer vid Vetterslev |
© Bilderna tagna 2015 av Bosse Arnholm
Tryck på denna slussport för att komma tillbaka till samlingssidan för danska kanaler.
Denna sida ändrades senast
